När imponerade du senast på din hund?

Idag imponerade jag på min hund. När imponerade Du senast på Din "pälskling"?

Det började med att jag gömt små ostkuber hemma som han fick nosa fram (piece of elk, om du frågar Sherlock, det svåraste av allt är att sitta kvar inne i badrummet utan att trycka ner handtaget och "bara råka" trilla ut när man hör hur matte smyger omkring mellan rummen). Men, en liten ostbit hade jag gömt extra svårt idag, för den låg Inuti håligheten Under en dörrstopp (lös vid väggen och inte under dörr dock). Så, när jag senare på kvällen gick förbi och såg att dörrstoppen var orörd, då började jag att "vädra i luften". Genast fick jag Sherlocks uppmärksamhet, han älskar att göra gemensamma projekt. Så, jag gick ner på alla fyra och kröp ett varv i vardagsrummet innan jag "fick vittring" och började "gräva" intill dörrstoppen. Han var genast med på noterna och eftersom han kan lyfta saker med munnen så "vann" han kapplöpningen och fick osten. Men, jag tror han var väääldigt imponerad över att jag kunde känna doften genom gammalt gummi och allt, och framförallt hade vi en rolig stund då vi jobbade mot ett gemensamt mål. Underskatta aldrig det när du funderar på vad du kan göra för att bli mer intressant för din hund. Om hunden tex drar i kopplet när ni är på promenad så kanske det attraktivaste (ur hundens perspektiv) inte är att dra tillbaka eller att morra "Neeej!", utan att precis när hunden tappar intresset för dig så "hittar" du en godis eller leksak på marken? 

(Jag tror att det är i boken "Sällskapshunden" som Fredrik Steen så bra beskriver hur man kan minska en hunds jaktdriv, genom att själv ta rollen som "jaktledare":

(fritt återberättat) Plötsligt under skogdpromenaden "lystrar du efter ett byte" och tittar rakt in i skogen som om du uppfattat något. Hunden undrar vad du fått vittring på och tittar åt samma håll, då tar du några snabba språng åt det hållet (som om du inleder jakt) men avbryter strax. Hunden kommer följa med, men eftersom den inte ens hunnit uppfatta vad ni jagar (dvs inget ) avbryter den och vänder sig till dig för vidare impulser. Då vänder du lugnt tillbaka till stigen och fortsätter gå som om ingenting hänt. Gör om detta så ofta det behövs, så att hunden lär sig att det är Du som både initierar och avbryter jakt. Skulle den mot all förmodan på eget initiativ ta upp jakten på något så signalerar du med röst och kroppsspråk att du inte vill bli utmanad. Hundens slutledning blir att du är den mest beundransvärda jaktledare, inte nog med att du upptäcker bytesdjur långt innan alla andra, du är dessutom så snabb att ingen annan ens hinner få korn på bytet innan det är borta)