Varför markerar min hund mot andra hundar?
Varför just Din hund blir stressad och reaktiv vid hundmöten är ju svårt att svara på, men eftersom det nästan alltid handlar om en osäkerhet hos hunden tänkte jag säga några ord om just det. Så vida hunden inte blivit skrämd och fått ett reellt trauma, skulle jag nämligen vilja påstå att nästan all osäkerhet bygger på några små misstag man lätt gör som hundägare.
För det första låter många sin hund hälsa på allt och alla när den är valp, som en del utav socialiseringen. Onekligen är det jätteviktigt att hunden får träffa olika hundar och lära sig hundspråk när den är liten - men det ska vara hundar som Du känner och som Du vet ger positiva erfarenheter. Lika lite som vi sätter vår baby i knät på främlingar på bussen, lika olämpligt är det att låta valpen gå fram till främlingar (djur som människor) vi sporadiskt möter på promenaden. När den söta valpen några månader senare (ca 4-6 månader) blir en burdus unghund kommer den inte längre tas emot lika frikostigt, framförallt inte av vuxna hundar. Utan att du märker det kommer andra hundar signalera hotfullt till din unghund att "Håll dig borta, din slyngel!" och vips har din så godmodiga valp fått ett styng av osäkerhet. Ett dåligt möte kan ge osäkerhet för lång tid framöver.
För det andra, låter många hundägare sin hund hälsa på andra hundar när den/de är kopplade. Ett koppel är för hunden vad en munkavle är för människor, den förvränger signaler och förhindrar kommunikation. En hund som drar i kopplet "bröstar upp sig" och spänner musklerna mot motparten på ett oavsiktligt sätt. Ett koppel hindrar hunden från att backa/lägga sig för att visa undergivenhet osv. Dessutom är ett av de första stegen i hundars hälsande att cirkla runt varandra, nos mot svans, och är de då kopplade är risken stor att kopplen snor ihop sig. Plötsligt övergår det ömsesidiga hälsandet till att hundarna tror den andra tagit stryptag och de biter ifrån för att komma loss.
För det tredje, ser jag ofta hundägare som låter hunden gå närmast det som triggar. Man gör hunden en stor tjänst om man istället gör till en vana att alltid ha sin hund på sin "säkra" sida om man upplever minsta stresshöjning, oavsett om det är man själv eller hunden som tenderar att reagera. När ni närmar er en annan hund, en läskig brevlåda som skramlar i vinden eller en mer trafikerad gata, så för över hunden så att du själv "buffrar", dvs går emellan och skyddar hunden mot det (upplevt) farliga. Detta ska du göra i god tid, innan hunden blivit så stressad att den inte är mottaglig för instruktioner eller träning. På så sätt visar du hunden att det är du och inte den som äger situationen, den kan lita på att du skyddar den oavsett vad ni möter.
För det fjärde, är det inte ovanligt att hundar i städer ofta tvingas onaturligt nära varandra på gator och gångbanor. Tänk på det, att för en hund är det en öppen provokation att gå rakt emot en annan hund - de kunde lika gärna dra kniv eller rikta en pistol mot varandra. Så hjälp din hund genom att ta ut ett betryggande avstånd, kanske gå ut en bit i terrängen för att passera varandra i en vid båge. Byt trottoar om det blir för smalt, eller det kanske är läge att göra helt om och gå tillbaka en bit tills ni hittar en plats där ni kan gå åt sidan/ välja en annan väg? Genom att visa hunden att Du har koll på situationen och genom att låta den "gömma sig" på din säkra sida, kommer den att bli tryggare och med tiden kommer den behöva mindre och mindre utrymme för att känna sig säker vid hundmöten.